Göteborg



Idag startade min dag kl sex, promenerade 3,5km till mm syster, lånade cykeln och cyklade 23min in till brogyllen på västra Hamngatan för en finfrukost med två gravida vänner Linnea och Eugenia❤️
Sen cyklade jag 25 min till Askim och päronen.

Nu ska jag träffa min revisor, sen blir det fika med Lina å Tyson.

Sen efter aaaaalldeles för lång tid ska jag äntligen träffa min fina Cornelia, kärlek!!!

//Jo

Hemma ❤

Det är så fantastiskt skönt att vara hemma igen. Inte för att vi inte har haft det bra, fint väder, najs hotell, härliga lagkamrater, bad, mat, shopping..... Men alla som har åkt ut på turneringens första dag vet nog hur det känns, man vill bara hem och lägga sig under en sten.....

Det var underbart att hämta hem den glada fishunden, promenera i ett härligt, regnigt men vårgrönt Helsingborg, prata med alla fina vänner och familj, träffa pippilotten, sova i sin egen säng!
Jag somnade redan vid åtta igår, lite jetlaggad efter hemresan.
Spenderade eftermiddagen med att packa upp, tvätta, laga mat och bara vara.

Idag har jag suttit med kostscheman, bokat möten och promenerat. Ska iväg och rida i eftermiddag, försöker alltid passa på att göra annat när jag inte måste träna Thai, hästarna är ju som balsam för själen och jag älskar att vara k stallet, det ger lixom inre ro❤

På torsdag åker jag till Göteborg för en date med min revisor, träffa några födelsedagsbarn och nykläckta bebisar.

Vi ses
//Jo

En sista dag på langkawi



Sista dagen på langkawi har bestått av lite gymträning(har hållt igång med löpning/gym varannan dag efter matchen), frulle, sista shopping, strandhäng, poolhäng och avresa. Hejdå langkawi, vi kanske ses igen!
Ska bli sjukt skönt att komma hem till min pluppis, Pippi, svensk mat, och rutiner med klienter och träning!!!

När man åker ut tidigt i en turnering får man mycket tid att reflektera över saker och ting. Jag har kommit fram till många små saker jag skulle kunna göra bättre och har lite olika idéer men jag har valt att inte säga något till Stefan än, jag vill prata om det hemma i lugn och ro så man hinner landa lite i allt först.
Men den viktigaste läxan jag lärt mig är nog ändå att man inte får glömma vägen.....ha ögonen på målet men glöm inte vägen, den kan vara både hård och kantig. Jag var så inställd på mitt guld och finalmatchen och vem jag skulle få möta då att jag tappade respekten för fransyskan redan innan matchen, hon var bara någon jag skulle ta mig förbi, och därför blev jag chockad......man måste ta en match i taget, en dag i sänder, det vet jag ju egentligen....besviken på mig själv till Max!!!
Men nu blir det nya tag, nya idéer och nya mål!
Vi ses i ringen :-)
//Jo

En kort VM-resa




Jag skulle kunna skylla på tusen olika saker, som att det inte fanns ananas och pannkakor på frukostbuffen, att uppvärmningen blev störd av att vi var tvungna att flytta, att jag inte ätit sedan lunch osv osv......men sanningen är den att jag förlorade mot någon som var bättre än mig för dagen, fransyska var bättre än jag, men jag vet att jag inte fick ut mitt fulla potential, jag vet att jag kan bättre och det är så sjukt störigt....
Första ronden var jag ställd över hennes aggressivitet och snabba händer plus att jag var förvirrad över att hon var southpaw....funderade för mycket istället för att agera. Andra ronden pushade jag framåt och försökte clincha mycket, det gick bättre. Tredje ronden blev jag tyvärr trött och lät henne få precis det där avståndet för att pricka mig :-( förlusten kändes för jävlig på alla sätt, inte orättvis men bara för jävlig!!
All den där tiden jag lag ner på träningen, bantningn har för första gångn på två år rullat på bra utan bastu och tårar, allting har kännts på topp och jag ville verkligen att det skulle bli mitt år med vm-guld.
Istället blev det förlust första dagen, jag tillochmed skämdes.....folk förväntar sig saker eller jag gör och så blev det bara skit! Har inte velat prata om det på en vecka, har bara gömt mig från allt och hejat på mina fantastiskt härliga och duktiga lagkamrater varje kväll på arenan.
Det känns fortfarande skit, allra helst när jag tittar på min viktklass och ännu mer när fransyskan åkte ut mot en mindre bra turkiska....
Tack alla för vänliga fina ord, ni är guld och jag kommer tillbaka. Förhoppningsvis får jag en revansch mot fransyskan i höst, längtar efter hämnd i fem långa ronder!!!

Tack alla som hjälpt mig hit: Helsingborgs Muaythai, mmsports, dstrademark, Peter Friis, min familj, mina vänner och ni som stått ut sista dagarna utan mat, Sabina, Robin, Sofia och Stefan <3

Nu ska vi ha teammöte, imån blir det finaler!
//Jo

En kort VM-resa




Jag skulle kunna skylla på tusen olika saker, som att det inte fanns ananas och pannkakor på frukostbuffen, att uppvärmningen blev störd av att vi var tvungna att flytta, att jag inte ätit sedan lunch osv osv......men sanningen är den att jag förlorade mot någon som var bättre än mig för dagen, fransyska var bättre än jag, men jag vet att jag inte fick ut mitt fulla potential, jag vet att jag kan bättre och det är så sjukt störigt....
Första ronden var jag ställd över hennes aggressivitet och snabba händer plus att jag var förvirrad över att hon var southpaw....funderade för mycket istället för att agera. Andra ronden pushade jag framåt och försökte clincha mycket, det gick bättre. Tredje ronden blev jag tyvärr trött och lät henne få precis det där avståndet för att pricka mig :-( förlusten kändes för jävlig på alla sätt, inte orättvis men bara för jävlig!!
All den där tiden jag lag ner på träningen, bantningn har för första gångn på två år rullat på bra utan bastu och tårar, allting har kännts på topp och jag ville verkligen att det skulle bli mitt år med vm-guld.
Istället blev det förlust första dagen, jag tillochmed skämdes.....folk förväntar sig saker eller jag gör och så blev det bara skit! Har inte velat prata om det på en vecka, har bara gömt mig från allt och hejat på mina fantastiskt härliga och duktiga lagkamrater varje kväll på arenan.
Det känns fortfarande skit, allra helst när jag tittar på min viktklass och ännu mer när fransyskan åkte ut mot en mindre bra turkiska....
Tack alla för vänliga fina ord, ni är guld och jag kommer tillbaka. Förhoppningsvis får jag en revansch mot fransyskan i höst, längtar efter hämnd i fem långa ronder!!!

Tack alla som hjälpt mig hit: Helsingborgs Muaythai, mmsports, dstrademark, Peter Friis, min familj, mina vänner och ni som stått ut sista dagarna utan mat, Sabina, Robin, Sofia och Stefan <3

Nu ska vi ha teammöte, imån blir det finaler!
//Jo

En kort VM-resa




Jag skulle kunna skylla på tusen olika saker, som att det inte fanns ananas och pannkakor på frukostbuffen, att uppvärmningen blev störd av att vi var tvungna att flytta, att jag inte ätit sedan lunch osv osv......men sanningen är den att jag förlorade mot någon som var bättre än mig för dagen, fransyska var bättre än jag, men jag vet att jag inte fick ut mitt fulla potential, jag vet att jag kan bättre och det är så sjukt störigt....
Första ronden var jag ställd över hennes aggressivitet och snabba händer plus att jag var förvirrad över att hon var southpaw....funderade för mycket istället för att agera. Andra ronden pushade jag framåt och försökte clincha mycket, det gick bättre. Tredje ronden blev jag tyvärr trött och lät henne få precis det där avståndet för att pricka mig :-( förlusten kändes för jävlig på alla sätt, inte orättvis men bara för jävlig!!
All den där tiden jag lag ner på träningen, bantningn har för första gångn på två år rullat på bra utan bastu och tårar, allting har kännts på topp och jag ville verkligen att det skulle bli mitt år med vm-guld.
Istället blev det förlust första dagen, jag tillochmed skämdes.....folk förväntar sig saker eller jag gör och så blev det bara skit! Har inte velat prata om det på en vecka, har bara gömt mig från allt och hejat på mina fantastiskt härliga och duktiga lagkamrater varje kväll på arenan.
Det känns fortfarande skit, allra helst när jag tittar på min viktklass och ännu mer när fransyskan åkte ut mot en mindre bra turkiska....
Tack alla för vänliga fina ord, ni är guld och jag kommer tillbaka. Förhoppningsvis får jag en revansch mot fransyskan i höst, längtar efter hämnd i fem långa ronder!!!

Tack alla som hjälpt mig hit: Helsingborgs Muaythai, mmsports, dstrademark, Peter Friis, min familj, mina vänner och ni som stått ut sista dagarna utan mat, Sabina, Robin, Sofia och Stefan <3

Nu ska vi ha teammöte, imån blir det finaler!
//Jo

En kort VM-resa




Jag skulle kunna skylla på tusen olika saker, som att det inte fanns ananas och pannkakor på frukostbuffen, att uppvärmningen blev störd av att vi var tvungna att flytta, att jag inte ätit sedan lunch osv osv......men sanningen är den att jag förlorade mot någon som var bättre än mig för dagen, fransyska var bättre än jag, men jag vet att jag inte fick ut mitt fulla potential, jag vet att jag kan bättre och det är så sjukt störigt....
Första ronden var jag ställd över hennes aggressivitet och snabba händer plus att jag var förvirrad över att hon var southpaw....funderade för mycket istället för att agera. Andra ronden pushade jag framåt och försökte clincha mycket, det gick bättre. Tredje ronden blev jag tyvärr trött och lät henne få precis det där avståndet för att pricka mig :-( förlusten kändes för jävlig på alla sätt, inte orättvis men bara för jävlig!!
All den där tiden jag lag ner på träningen, bantningn har för första gångn på två år rullat på bra utan bastu och tårar, allting har kännts på topp och jag ville verkligen att det skulle bli mitt år med vm-guld.
Istället blev det förlust första dagen, jag tillochmed skämdes.....folk förväntar sig saker eller jag gör och så blev det bara skit! Har inte velat prata om det på en vecka, har bara gömt mig från allt och hejat på mina fantastiskt härliga och duktiga lagkamrater varje kväll på arenan.
Det känns fortfarande skit, allra helst när jag tittar på min viktklass och ännu mer när fransyskan åkte ut mot en mindre bra turkiska....
Tack alla för vänliga fina ord, ni är guld och jag kommer tillbaka. Förhoppningsvis får jag en revansch mot fransyskan i höst, längtar efter hämnd i fem långa ronder!!!

Tack alla som hjälpt mig hit: Helsingborgs Muaythai, mmsports, dstrademark, Peter Friis, min familj, mina vänner och ni som stått ut sista dagarna utan mat, Sabina, Robin, Sofia och Stefan <3

Nu ska vi ha teammöte, imån blir det finaler!
//Jo

En kort VM-resa




Jag skulle kunna skylla på tusen olika saker, som att det inte fanns ananas och pannkakor på frukostbuffen, att uppvärmningen blev störd av att vi var tvungna att flytta, att jag inte ätit sedan lunch osv osv......men sanningen är den att jag förlorade mot någon som var bättre än mig för dagen, fransyska var bättre än jag, men jag vet att jag inte fick ut mitt fulla potential, jag vet att jag kan bättre och det är så sjukt störigt....
Första ronden var jag ställd över hennes aggressivitet och snabba händer plus att jag var förvirrad över att hon var southpaw....funderade för mycket istället för att agera. Andra ronden pushade jag framåt och försökte clincha mycket, det gick bättre. Tredje ronden blev jag tyvärr trött och lät henne få precis det där avståndet för att pricka mig :-( förlusten kändes för jävlig på alla sätt, inte orättvis men bara för jävlig!!
All den där tiden jag lag ner på träningen, bantningn har för första gångn på två år rullat på bra utan bastu och tårar, allting har kännts på topp och jag ville verkligen att det skulle bli mitt år med vm-guld.
Istället blev det förlust första dagen, jag tillochmed skämdes.....folk förväntar sig saker eller jag gör och så blev det bara skit! Har inte velat prata om det på en vecka, har bara gömt mig från allt och hejat på mina fantastiskt härliga och duktiga lagkamrater varje kväll på arenan.
Det känns fortfarande skit, allra helst när jag tittar på min viktklass och ännu mer när fransyskan åkte ut mot en mindre bra turkiska....
Tack alla för vänliga fina ord, ni är guld och jag kommer tillbaka. Förhoppningsvis får jag en revansch mot fransyskan i höst, längtar efter hämnd i fem långa ronder!!!

Tack alla som hjälpt mig hit: Helsingborgs Muaythai, mmsports, dstrademark, Peter Friis, min familj, mina vänner och ni som stått ut sista dagarna utan mat, Sabina, Robin, Sofia och Stefan <3

Nu ska vi ha teammöte, imån blir det finaler!
//Jo

En kort VM-resa




Jag skulle kunna skylla på tusen olika saker, som att det inte fanns ananas och pannkakor på frukostbuffen, att uppvärmningen blev störd av att vi var tvungna att flytta, att jag inte ätit sedan lunch osv osv......men sanningen är den att jag förlorade mot någon som var bättre än mig för dagen, fransyska var bättre än jag, men jag vet att jag inte fick ut mitt fulla potential, jag vet att jag kan bättre och det är så sjukt störigt....
Första ronden var jag ställd över hennes aggressivitet och snabba händer plus att jag var förvirrad över att hon var southpaw....funderade för mycket istället för att agera. Andra ronden pushade jag framåt och försökte clincha mycket, det gick bättre. Tredje ronden blev jag tyvärr trött och lät henne få precis det där avståndet för att pricka mig :-( förlusten kändes för jävlig på alla sätt, inte orättvis men bara för jävlig!!
All den där tiden jag lag ner på träningen, bantningn har för första gångn på två år rullat på bra utan bastu och tårar, allting har kännts på topp och jag ville verkligen att det skulle bli mitt år med vm-guld.
Istället blev det förlust första dagen, jag tillochmed skämdes.....folk förväntar sig saker eller jag gör och så blev det bara skit! Har inte velat prata om det på en vecka, har bara gömt mig från allt och hejat på mina fantastiskt härliga och duktiga lagkamrater varje kväll på arenan.
Det känns fortfarande skit, allra helst när jag tittar på min viktklass och ännu mer när fransyskan åkte ut mot en mindre bra turkiska....
Tack alla för vänliga fina ord, ni är guld och jag kommer tillbaka. Förhoppningsvis får jag en revansch mot fransyskan i höst, längtar efter hämnd i fem långa ronder!!!

Tack alla som hjälpt mig hit: Helsingborgs Muaythai, mmsports, dstrademark, Peter Friis, min familj, mina vänner och ni som stått ut sista dagarna utan mat, Sabina, Robin, Sofia och Stefan <3

Nu ska vi ha teammöte, imån blir det finaler!
//Jo

En kort VM-resa




Jag skulle kunna skylla på tusen olika saker, som att det inte fanns ananas och pannkakor på frukostbuffen, att uppvärmningen blev störd av att vi var tvungna att flytta, att jag inte ätit sedan lunch osv osv......men sanningen är den att jag förlorade mot någon som var bättre än mig för dagen, fransyska var bättre än jag, men jag vet att jag inte fick ut mitt fulla potential, jag vet att jag kan bättre och det är så sjukt störigt....
Första ronden var jag ställd över hennes aggressivitet och snabba händer plus att jag var förvirrad över att hon var southpaw....funderade för mycket istället för att agera. Andra ronden pushade jag framåt och försökte clincha mycket, det gick bättre. Tredje ronden blev jag tyvärr trött och lät henne få precis det där avståndet för att pricka mig :-( förlusten kändes för jävlig på alla sätt, inte orättvis men bara för jävlig!!
All den där tiden jag lag ner på träningen, bantningn har för första gångn på två år rullat på bra utan bastu och tårar, allting har kännts på topp och jag ville verkligen att det skulle bli mitt år med vm-guld.
Istället blev det förlust första dagen, jag tillochmed skämdes.....folk förväntar sig saker eller jag gör och så blev det bara skit! Har inte velat prata om det på en vecka, har bara gömt mig från allt och hejat på mina fantastiskt härliga och duktiga lagkamrater varje kväll på arenan.
Det känns fortfarande skit, allra helst när jag tittar på min viktklass och ännu mer när fransyskan åkte ut mot en mindre bra turkiska....
Tack alla för vänliga fina ord, ni är guld och jag kommer tillbaka. Förhoppningsvis får jag en revansch mot fransyskan i höst, längtar efter hämnd i fem långa ronder!!!

Tack alla som hjälpt mig hit: Helsingborgs Muaythai, mmsports, dstrademark, Peter Friis, min familj, mina vänner och ni som stått ut sista dagarna utan mat, Sabina, Robin, Sofia och Stefan <3

Nu ska vi ha teammöte, imån blir det finaler!
//Jo

Snabb uppdatering om vm!



Fick besked sent igår kväll att jag möter Frankrike i match nr tre idag(matchstart kl 14). Sabina går match nr nio.
Bring it on!!!!
//Jo

IFMA-kladd från vm



Idag skulle det enligt ifma vara en invägning som inte var så noga, man kunde väga lite över för att imorgon bitti(fredag) väga in rätt för senare lottning.
Men, när man är iväg på stora mästerskap ska man aldrig vänta sig att ngt blir som man trodde.....så väl på arenan fick vi beskedet att det var riktig invägning ikväll eller imån. Jag funderade en kort stund innan jag bestämde mig förr att jobba bort den lilla vätskan jag hade(51,2) så jag fick låna Tommy Hansens badkar(tack Tommy) å svettades i 20min sen var saken biff :-)

Sen tar det ju alltid lite tid i sådana här sammanhang och det rådde lite allmän kalabalik i det svenska laget eftersom vi blivit lite felinformerade från början! Vissa bestämde sig för att väga in imån, vissa blev arga och alla var nog trötta. Men är det något jag lärt mig är det att hålla huvudet kallt och bara infinna sig i situationen då ödslar man minst nrj!!!
Så jag vägde till slut in på 50.82 like a boss :-) och sen åkte vi från Helsingborg och åt lite mat, mest kyckling och en ananasjuice för mig.
Strax sova lite, imån blir det lite chill, vänta på lottningen och kanske ta lite vikt om man ska matcha på lördag *hoppas*

Vi hörs snart
//Jo

johannarydberg.blogg.se

Elitträning och svenssonliv

RSS 2.0